Att ta kontroll över det omedvetna

Hallå där! Hoppas ni haft en bra start på veckan. Redan onsdag så nu är det nedförsbacke till helgen! 
 
Angående rubriken, är det någon av er som kan förklara för mig hur man ska kunna ändra på någonting som man vet om att man gör men inte känner att man gör det?? Jag blir rent ut sagt GALEN på mig själv. Som ni säkerligen har sett, om ni kollat när jag hoppar, så har jag alltid haft att jag rätar upp mig alldeles för snabbt, innan språnget ens är klart. Jag VET att jag gör det och det är någonting som jag verkligen vill få bort och det känns som att jag försökt fixa till det i hur många år som helst men det går inte. 
 
Det läskiga är att när jag verkligen anstränger mig att vara kvar och inte räta upp mig så göra jag det ändå?!?!?! Utan att jag är medveten om det då jag tror att jag lutar mig framåt hur mycket som helst. gaaah blir galen på mig själv!!! OCh jag vet inte heller hur jag ska få bort det??!?! och kunna ändra mitt beteende?? På något sätt tror jag att det hänger ihop med att jag måste trampa ner i stigbygeln mer, som Klaas visade och förklarade för mig, men det känns som att det måste vara någonting mer?? Nackdelen med att träna för tränare mycket varvsat med tävlingar och bara ha en häst är att man inte hinner hoppa så mycket själv mellan träningarna, men snart blir det lite lugnare på tävlingsfronten ivlket betyder att jag kommer kunna köra lite markarbetspass själv hemma med småhinder. 
 
Jag får helt enkelt ta och börja hoppa utan stigbyglar (hjälp) men någonting måste jag göra för att fixa till det här "problemet". Det är något som jag alltid har gjort (att jag rätar upp mig för tidigt i språnget alltså) men på Speranza blir det så uppenbart då hon hoppar så mycket. Lika bra att ta tag i det och försöka förändra det, även fast det är något som jag försökt jobba med under typ 4 år. Det svåra med detta är just att jag inte kan kontrollera min kropp och vad jag gör, så det blir det svåraste av allt. Att försöka känna och hitta det för att sedan kunna träna bort det. 
 
 
Igår var vi iväg och tränade för Pontus och det gick ändå väldigt bra bara jag höll mig lugn och fattade mina beslut. Det var även på träningen som vi pratade om det där att jag rätar upp mig, problemet är bara som jag precis sa, jag vet om att jag gör det för att jag ser det på film, men det är ingenting som jag känner så jag kan förändra det. Spiran är duktig iallefall, stor eloge till henne. <3 Känns mycket bättre nu efter söndagens halvdana tävling inför på lördag när vi ska tävla igen, sedan blir det lite lugnare på tävlingsfronten och vi kan träna på mer istället!
snygghäst
 
 

Spiran 3:a 110

Här har ni en liten film från förra helgen när Spiran tog sin första riktiga placering :D 
 
Tyckte inte att vi fick ett jättebra flyt, men det ser ju inte allt för dumt ut ;) Ser verkligen stor skillnad på att jag nu är mer MED henne hela tiden, i sprången osv. Hon är så duktig! Riktigt nöjd med henne! 
 

Heja Spiran!

Hurtiga dagar denna vecka, och fullspäckade dessutom! 
 
Morgon stunden imorse som jag i vanliga fall ägnar mig åt att mocka och fixa stall efter att hästarna kommit ut fick användas till plugg då jag hade prov idag. Så hade en liten sista check med mig själv innan skolan började. 
 
Efter skolan var det full fart som gällde, på 1h hann jag med att duscha Spiran inför träningen, smörja utrustningen, mocka, fylla höpåsar, äta två mackor, packa transporten, ja det var nog det. hua!
 
Träningen idag gick väldigt bra och jag är så nöjd med Speranzas prestation, och speciellt hennes utveckling!! Det var iprincip bara samlingsövningar, hålla ihop hästen, kontroll kontroll kontroll och styka som gällde. Hon har nog aldrig samlat ihop sin galopp så mycket som hon gjorde idag och hoppade fina språng även fast det bara var låga hinder. Det roligaste var att känna utvecklingen och hur bra hon kämpade genom hela passet!! trots att det var bara hennes absolut hat-övningar så var hon positiv och kämpade på som bara den, bästa Spiran <3 
 
 
När vi sedan kom hem var det bara att ge sig ut med Ellie. Glömde sätta dit stigbyglarna, suckade först över mig själv men sen kom jag på att det bara var bra ju så jag får träna sitsen!! Red henne lite på banan idag hon hon var så himla fin min fina tjej <3 <3 <3 Njuter av varje sekund! Tänkte egentligen inte så mycket på henne, det enda kravet jag hade var att hon skulle gå framåt, vilket hon gjorde. Satt mest och kände på mig själv och koncentrerade mig på min sits och hur jag satt. Bara  av att jag satt still och bra så gick hon så klockrent, satan så bra hon gick!! Kom ut med sin annars korta hals och var väldigt rund och fin!! Ska se till att rida mer utan stigbyglar, det är verkligen så avslöjande!! I vänstervarv sitter jag väldigt still och bra men i höger varv hamnar jag på vänster sittben istället för att vara rak och sitta på båda. Fy skam på mig, MEN det är bara att träna på så SKA det bli bra! :D 
 
 
Nu är det hopp i säng som gäller, ska bara vänta in min älskling som kommer när som helst<3 Imorgon blir det upp tidigt och rida Spiran sedan ska Ellie duschas då hon ska iväg på återbesök, sedan är det skola 8.45-15.20 innan jag jobbar 16-20.30 sen ska jag få hem och sova <333 Fullspäckad dag minst sagt, så nu är det dags att sova! PUSS

Det löser sig till slut

Att det för knappt en månad sedan kändes helt hopplöst och som att det aldrig skulle gå är så läskigt men så kul på ett sätt. Nu är det verkligen inte så utan jag börjar se ljuset och det börjar äntligen (peppar peppar) gå åt rätt håll för mig igen. 
 
Som jag tidigare nämnt så är Speranza egentligen en ganska "ful" häst om man kollar på extriören. Ganska kraftig med korta framben. Så hon har helt klart det mesta mot sig när det gäller både steg och hoppning. Att hon på bara en månad skulle kunna utveckla sitt steg så mycket som hon gjort trodde jag aldrig skulle gå. När hon kom till mig fanns det bara ett register. Det gick bara att rida i hennes takt och tempo och hon kunde varken länga eller korta sitt steg. Efter många många träningstimmar, massor med tårar och förlorat hopp så har hoppet kommit tillbaka, det gick ju trots allt!! 
 
Igår tränade vi för Evelina och det var verkligen sådär som det varit nu sedan i helgen att hon är GLAD när jag rider. Fina Spiran. Hon har ett helt annat steg nu och rör sig fram med lätthet istället för en stor och tung klump som det var förut. Hade lite att ta igenom och hon blev lite sur men när vi bara fick igenom det så var hon glad igen som om ingenting hade hänt och gick riktigt bra. Verkligen så nöjd med hur vi båda faktiskt har utvecklats under tiden tillsammans och det är så kul att det går framåt. 
 
Bara att fortsätta jobba vidare, idag ska vi ut i skogen och ta det lite lugnt. På lördag ska vi iväg och hoppa en 110, känns schysst mot henne att åka iväg på en tävling och bara göra det väldigt lätt, eftersom hon ändå inte gått så mycket 120 tidigare. Så det blir kul att åka och "skutta runt" lite :) 

FANTASTISKA BRUNA SPRINGARE

Igår var vi som tidigare nämt iväg och tränade för en ny tränare, Klaas. Så jag tänkte att jag skulle skriva en utvärdering som ni får ta del av. Genom mina år har jag tränat för ganska många olika tränare trots att jag är väldigt ung, så med tanke på det har jag mycket att jämföra med och jag har lite saker eller sätt som jag vill att en tränare ska vara på. 
 
Hur som haver så när jag bara red fram var Speranza glad, positiv och ja, GLAD. Hon är inte den hästen som älskar att jobba (hon tycker bara det är kul att hoppa typ) men under den senaste veckan har det blivit mycket bättre. Och igår verkligen utstrålande hon glädje hela tiden. Hon kändes så himla positiv och redan från start var hon framme för skänkeln. När de andra fick jobba med att få hästarna att lyssna framåt kunde jag för en gångs skull känna mig duktig på den punkten, då jag hade min häst framme för skänkeln!!!  
 
Vi började med att värma upp runt fyrkanten för att se till att hästarna var framme genom mycket tempoväxlingar. Först trav-halt-trav osv sedan galopp - samladgalopp- ökadgalopp- samlad galopp osv. Gick väldigt bra med Spiran och kände att hon var med mig. Sedan skulle vi travhoppa ett hinder som uppvärmning och redan då såg Klaas vårt problem, eller mitt problem är det såklart. Speranza är en häst som hoppar väldigt mycket och som är svår att följa i sprången, då hon hoppar så mycket genom kroppen och oftast högre än vad hon behöver. Och jag har väldigt svårt att följa henne. Det känns som att jag bara flyger fram och tillbaka och överallt och jag har väl egentligen inte vetat HUR jag ska träna för att bättre till detta. 
 
Klaas tog sig verkligen tid och engagemang för att visa och hjälpa så att jag verkligen förstod hur det var jag skulle göra. (STORT PLUS!!!!, en tränare måste enligt mig KUNNA förklara så att man förstår. Det går tillexempel inte bara att säga "rid framåt" om man inte förklarar HUR man ska göra det osv. Här nedan på bilderna kan ni se hur han visar mig hur jag ska göra för att fixa till sitsen, lär mer om det under bilderna)
 
 
 
 
 
Jag fick länga mina stigläder 2(!!!!) hål. Och min första tanke var åh herregud, nu flyger jag. (Vi hade redan från början bestämt att jag inte skulle hoppa så högt med tanke på att jag tävlade dagen innan men hon hoppar så mycket så jag flyger oavsett hur lågt det är haha). MEN det blev så mycket bättre!! Var tvungen att se till att ha trampet i stigbygeln och balansen i hälarna HELA TIDEN. Sedan ska man inte "stå upp i lätt sits". När han sa åt mig att ställa mig upp så reste jag mig självmant så jag kom upp en bit från hästen och något framåtlutande överliv, som jag lärt mig sedan jag var liten. FEL. När man gör så som jag precis förklarade, får du vikten i tårna och du hamnar framför läget i sadeln där du ska sitta. Man ska ju alltid sitta i mitten av sadeln för att ha en jämnvikt och balans på hästen. När du "ställer dig upp" så kommer du i framåtvikt och eftersom man frå balansen på tårna har du inte den balansen du ska ha. Med "lätt sits" ska du endast vinkla höfterna inte ställa dig upp så du kommer ifrån hästen. Man vill ju känna kontakt med sin häst för att få information från hästen för att kunna ha ett samspel. Det är ganska logiskt känner jag nu i efterhand efter att ha fått det förklarat för mig. Men det är svårt att veta när ingen tidigare har berättat eller förklarat hur det är och VARFÖR det är så. (Jag måste alltid veta VARFÖR man gör något, för om det inte finns någon logisk förklaring till varför man gör det, varför gör man då det?).
 
Jag kämpade på med att försöka hålla benen stilla med ett bra tramp i stigbygeln samt att följa med henne i sprången. Eftersom hon hoppar så mycket så är det så svårt, men det gick klart bättre och bättre. FIck jobba på ordentligt när hindrerna sen var uppe på 110 och jag fortfarande hade min långa läder... haha ;) Tillsist fick jag korta lädrerna 1 hål (som då kändes väldigt korta) så skulle jag ha samma tänkt som tidigare. Ett starkt tramp i stigbygeln och bara vinkla höften i språnget, ge plats åt henne att hoppa under mig och ge eftergift. Den ena linjen var ganska hög och fasiken så hon hoppade lille tösen!!! Det blev SÅ mycket bättre språng när jag bara gjorde rätt, gav henne plats att kunna hoppa upp med ryggen istället för att stänga igen för henne och få en "felvänd" språngkurva. 
hopp hopp!
 
 
Jag är verkligen SUPERNÖJD med träningen och längtar redan till nästa gång!! Ska bli roligt att jobba på med det här på hemma plan och se om det blir någon förbättring, vilket jag verkligen hoppas, hehe. Riktigt kul att få hjälp med detaljerna och det som är viktigt och som jag verkligen behöver få hjälp med :) Nöjd med Spirans insats också som var så positivo ch hoppade som bara den. Fina häst, det blir bra det här! <3